Konservativ ekonomi och konfliktlinjer

En av de mest talande berättelserna från amerikanska s.k. ekonomiska konservativa kommer från indiskättade Avik Roy en sjukvårdsexpert för ett flertal av de republikanska presidentvalskandidaterna. När Roy och likasinnade kämpade med att minska regleringar och få bättre välfärdssystem missades att de väljare hans planer behövde inte delade eller åtminstone inte prioriterade visionen på samma sätt.

”…Although he was originally drawn to the party for its emphasis on economic freedom and self-reliance, he now believes that a substantial portion of Republicans were never motivated by those ideas…”

Istället fångades massorna av Trump. För Roy och många likasinnade innebär detta en reträtt från en öppen tanke om Amerika till en stängd kulturell, ”vit” version där personer som han själv inte känner sig hemma. Samtidigt i Sverige är Moderaterna i en minikris där en stor grupp Reinfeldt-moderater tycks gå mot Centerpartiet. Vissa beskriver ett riskerande sönderfall eller 1968 där en kollektivistisk och pessisimistisk höger står mot en individualistisk positiv. Konfliktfrågorna förflyttas vilket ger högern följande utmaning.

”Kan ett liberalkonservativt parti verkligen existera när de stora konflikterna går just mellan liberaler och konservativa?”

Högerliberalism och konservatism har ofta kommit överens. Emellertid som Brexit, Trump och högerpopulism visar finns ingen självklarhet. Prioriteringar, även långvariga, kan skifta. Allianser är aldrig för evigt.

En konservativ syn på ekonomi

Som min genomgång av Martinssons konservativa manifest visar har konservatism ofta varit nära högerliberalismen. Vanligen delar flertalet konservativa Martinssons syn om kapitalismens betydelse för de mellanliggande relationerna (familj, företag, kyrkor, folkrörelser). Dessa har både en stark betydelse men samtidigt ett samhällsansvar.  Staten ses av Martinsson som en potentiell förtryckare  vilket placerar Martinsson tydligt med liberalerna. Det finns dock tydliga skillnader mellan Martinsson och de liberaler han allierar sig med ekonomiskt. För liberaler är problemet med de stora välfärdssystemen att individens frihet minskas samtidigt som effektiviteten är låg. En mindre stat ger med en högerliberal position både större frihet för individen och starkare ekonomisk tillväxt. Martinssons  och andra konservativas välfärdskritik är i jämförelse mer moralisk. Den progressiva starka staten påverkar de mellanliggande relationerna på ett felaktigt sätt. Vi blir på flera sätt mindre mänskliga då relationer bryts ner och centraliseras. Konservativ ekonomisk kritik kommer därmed förr eller senare diskutera ekonomiska förändringars påverkan på relationer, moral och samhällsstrukturer.

Samtidigt får vi inte glömma att konservatism saknar en stark ekonomisk teori. Istället fokuserar en konservativ ekonomi på försiktighet, att förändra långsamt samt värdera det som tidigare fungerat. I Sverige kommer detta förmodligen innebära en mer statspositiv konservatism än i exempelvis USA. Att exempelvis Socialdemokraterna länge har haft en falang som är relativt konservativ är ur denna synvinkel inte särskilt konstigt. Till skillnad från Martinsson uppfattar socialdemokratiska konservativa inte staten påverkan på mellanliggande strukturer som fientlig. En skillnad som belyser prioriteringskillnader vilka utgår från gruppidentitet.

Den traditionella konservativa högerliberala alliansen 

Den konservativa högerliberala alliansen har generellt grundlagts i gemensamma fiender.  När fienden är en stark välfärdssocialism är anledningen till att större frihet efterfrågas relativ oväsentlig för den politiska identiteten. Höga skatter, socialism, kommunism var tillräckligt för att skapa en gemensam motståndsidentitet. Samtidigt fanns vissa likheter som underlättar samarbete. Under rätt motståndare hjälper högerliberalismens betoning på individens frihet även konservativa som får ökad möjlighet till ”rätt” val.  Alliansen underlättas ytterligare av att flertalet högerpartier har eller har haft positioner som i praktiken är liberalkonservativa.  Liberalkonservatism är svårt att definiera men innebär en ekonomisk liberalism kopplat med konservativ försiktighet och viss respekt för tidigare traditioner exempelvis försvaret, kulturen. Samtidigt innebar motstånd mot välfärdssocialismen att partierna i praktiken vid ett flertal tillfällen i praktiken hade konservativa positioner. Något som delades av väljarna. Även många liberaler har ett pessimistiskt (realistiskt) synsätt i ett flertal frågor.

Problem med den traditionella alliansen 

Grundläggande handlar politiska allianser om en gemensam identifikation. Väljare som med andra ord har en liknande förståelse av viktiga samhällsproblem enas mot politiska fiender. När någon av dessa faktorer förändras riskeras problem . Ekonomiskt  har ökad liberalisering och globalisering medfört ett stort välstånd men samtidigt likriktat den ekonomiska debatten. Allt färre tror på allvar på stora ekonomiska förändringar vilket öppnar för prioriteringar inom andra områden.  Detta betyder inte att ekonomi är oviktigt. Jobb eller landets ekonomi är generellt bland de viktigaste valfrågorna. Med få undantag har emellertid rena ekonomiska frågor svårt att skapa politisk identifikation. Varken ”stormen” mot penisionärsskatten eller oviljan mot välfärdsvinster gav vänstersidan nya väljare. De ekonomiska frågor som verkligen mobiliserar har oftast en djupare betydelse än den enbart ekonomiska.

För konservativa innebär denna typ av ekonomisk debatt att skiljelinjer mot högerliberaler blir tydligare. Vanligen innebär detta att ekonomiska problem som högerliberaler ofta ignorerar förs fram. Ofta ekonomins påverkan på samhällslivet. Här nedan följer tre exempel. Första kritiska citatet tillhör Trumps rådgivare Steve Bannon medan de två andra tillhör den konservativa journalisten Rod Dreher

”The second form of capitalism that I feel is almost as disturbing, is what I call the Ayn Rand or the Objectivist School of libertarian capitalism…It is a capitalism that really looks to make people commodities, and to objectify people, and to use them almost — as many of the precepts of Marx…”

”You can also talk about how much cheaper globalization makes everyday consumer products, and how much that benefits the working class, but that does not compensate for the loss of meaningful employment, versus service-sector jobs that pay far less and have less dignity than what they replaced”

”Capitalism is tearing apart the social institutions – families and communities — it needs to sustain itself.”

Med andra ord en kritik mot hur ekonomiska förändringar påverkar samhället. Ett samhälle som är så mycket mer en ett jobb som ger en viss ersättning.

Även om många konservativa kommer stanna kvar i en högerallians kommer allt fler förmodligen prioritera olika. En viss ekonomisk politik kan aldrig skapa en gruppidentitet eller samhälle.

Framtiden

Om framtiden kommer präglas av konflikt är långt från säkert men inte otroligt. I grunden finns inget hinder för att konservatismen ekonomiskt skulle utvecklas till att bevara grunderna i den svenska välfärdsstaten. En hållning som kombineras med ett misstänkliggörande mot globalisering och den fria rörligheten. Med andra ord inte långt från den framtid Lind ser från USA med protektionistiska och invandringskritiska konservativa mot globala kosmopolitiska liberaler med minoriteter. Det är dock långt från säkert då Sveriges politiska framtid säkerligen kommer vara mer fragmenterad än USA:s.  Grundläggande kommer emellertid även ekonomiska frågor präglas av identitetsfrågor. Vilka är vi, vad är mening samt vilka gränsdragningar behövs?

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s