Righteous Mind eller varför kommer vi inte överens

Med allt färre gemensamma ramar blir politiska konflikter allt mer hätska.  Istället för att se motståndare som välmenande men missriktade ifrågasätts oftare motiv genom avståndstagande. Avståndstaganden som ofta handlar om att diskvalificera motiv utifrån debattörens person. Något som uttrycktes  av C.S Lewis år 1941.

”…Assume that your opponent is wrong, and explain his error, and the world will be at your feet. Attempt to prove that he is wrong or (worse still) try to find out whether he is wrong or right, and the national dynamism of our age will thrust you to the wall.”

Motivdiskussioner är alltid personliga vilket påverkar de omdömen som följer. Rasism, egoism, naivitet försöker alla påvisa en moralisk brist utifrån en ”rättfärdighetsposition”. För att förstå politiska skillnader behöver vi därmed hur skiftande prioriteringar motiveras . Något som grundläggande är en moralisk fråga. En bra inblick i den politiska moralen är den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidt evolutionspsykologiska teorier, uttryckt i den utmärkta boken Righteous Mind.

Intuition kommer före förnuftsresonemang 

Bokens huvudtes kan sammanfattas i elefanten och dess mänskliga ”ryttare”. ”Elefanten” är våra känslor, det undermedvetna, våra instinkter. ”Ryttaren” är vår medvetande rationella sida. Relationen kan beskrivas som att ”ryttarens” viktigaste uppgift är att underlätta för ”elefantens” gång i den riktning som påbörjats. Vi känner vad som är ”rätt” redan innan vi rationellt kan förklara känslan.  Haidt liknar denna reaktion med en politiker och hans pressekreterare. På samma sätt som pressekreterarens primära uppgift är att försvara politikens samtliga aktioner rationaliserar ”ryttaren” de beslut vi egentligen redan fattat. Det är egentligen i denna rationalisering som skapar moraliska system. Vår känslolivs ”elefant” är dock inte allrådande. ”Ryttaren” kan ”ta kontroll” mot ”elefantens” önskemål även om experiment i boken visar att detta är betydligt svårare än samarbetet.

Denna svårighet att gå emot ”elefanten” får stora konsekvenser. Oavsett nivå av intelligens eller utbildning har alla av oss lättare att lita på personer som förstärker det vi redan vet eller tror oss veta. Som konsekvens av denna insikt har Haidt genom sin Heterodox Academy blivit en förkämpe för akademisk åsiktsmångfald. Utan åsiktsmångfald riskerar akademin att homogeniseras. Alla typer av svar kommer inte fram vilket följande artikel via Haidt visade. Ett annat exempel är statsvetaren Robert Putnam som väntade med att publicera en negativ slutsats om mångfald tills han hade hittat ett liberalt svar.

Moral innebär mer än rättvisa och skadeundvikande

Om insikten kring ”elefanten” och ”ryttaren” är Haidts viktigaste slutsats är bokens andra viktiga slutsats att det moral är ett betydligt större spektrum än att sträva efter rättvisa och undvika skada. Något flera tidigare modernistiska teorier hade fokuserat på. Haidt skapade istället teori som byggde på sex moraliska grundstenar.

  1. Omsorg om och för andra med ett huvudsakligt mål att minimera lidande
    1. Utlöses ursprungligen av behovet att skydda barn
    2. Även om vem som var det lidande subjektet tidigare var relativt närliggande personer och grupper har denna betydelse minskat. Vi bryr oss om allt fler gruppers (varelsers) uppfattande lidande.
    3. Är värdeliberalers primära moraliska utgångspunkt, särskilt vänsterns.
    4. Mills skadeprincip sätter gränser. Det enda sätt att utöva makt mot någon i ett civiliserat samhället mot dennes vilja är för att förhindra att andra skadas
  2. Rättvisa eller ömsesidighet efter regler för att undvika fusk
    1. Ursprungligen i att möta omgivningens handlingar utan att känna sig utnyttjad
    2. Belöna samarbete, straffa fuskare, moraliskt stöd för en karmaprincip.
    3. Hos vänster moral kring jämlikhet
    4. Hos höger moral kring proportionalitet
  3. Lojalitet, belöna ”lagspelare” bestraffa förrädare 
    1. Ursprungligen i processen att skapa koalitioner
    2. Människor (speciellt män) är tävlingsinriktade. Är ett mänskligt behov att skapa grupper. Grupplojalitet skapar makt, ger mening genom att tillhöra något som är större än individen.
    3. Förrädare ofta värre än fiender se ex Koranen eller idrott
    4. Vänstern (värdeliberaler) ofta svårare att knyta an till väljare efter denna moraliska grund då gruppen är präglad av universalism och individualism (större omsorgskrets).
  4. Auktoritet, erkänna legitim hierarki 
    1. Ursprungligen maktens dubbla roll, auktoritet och ansvar
    2. Individen har en moralisk position både mot överordnande och underordnade
    3. Utlöses av respekt, lydnad, överlåtelse och dess motsats dvs. handlingar som syftar till att bryta ner auktoritet.
    4. Konservativa har lättare bygga på denna grund, värdeliberaler normbrytare eller  auktoritetsmotståndare. Detta såvida inte auktoriteten bygger på omsorgsgrunden eller universalism (ex. ibland Förenta Nationerna)
  5. Helighet och renhet och känsla av avsmak, ogillande och synd 
    1. Ursprungligen motverka orenhet sjukdomar
    2. Gör det möjligt för människor att reagera moraliskt starkt på känslor av avsky.
    3. Helighetens psykologi hjälper till att förklara hur människor kan forma komplexa grupper kring olika ting.
    4. Inte enbart religion (objekt, principer, historia) men naturligtvis viktigt och ofta på gott och ont starkare än andra typer av helighetsmoral. Haidt visar exempelvis att religiösa grupper vinner mer i jämförelse med andra grupper på att utföra offer
    5. Även om konservativa generellt använder moral av denna typ i högre utsträckning används moral av denna typ av alla grupper. Se exempelvis i viss argumentation för djurrättigheter och miljörörelse.
  6. (Vikten av frihet motstånd mot förtryck )
    1. Tillägg till teorin eller mer ett förslag på ny moralgrund.
    2.  Ursprungligen reaktion mot aggressiv dominans tänk mobbaren och hennes offer. Annorlunda än känslan om utnyttjande vid fusk (se 2).
    3. Finns en moralisk spänning med idén om rättfärdig hierarki, hat mot förtryck
    4. Reagerar på förtryck, orättfärdiga hierarkier vilka som utnyttjas. Vänstern offergrupper, ”don’t tread on me” högern.

Denna teori har sedan testats via sidan(vem som helst kan testa) Your morals och visat på en stor skillnad mellan konservativa och liberaler. lib_vs_cons Medan liberaler framförallt betonade omsorg och rättvisa betonade konservativa alla moraliska grunder relativt jämnt.  Här menar Haidt att konservativa som använder flera moraliska grunder har politiska fördelar. Då de prioriterar de fem moraliska grunderna relativt lika har de lättare att förstå vänsterpolitiker än tvärtemot. Därmed borde vänsterpolitiker enligt Haidts syn bli bättre på att också presentera sina problemställningar enligt fler moralgrunder.

Haidts svaghet: Värdeliberalism och de ”konservativa” grunderna

Även om värdeliberaler generellt inte fokuserar på auktoritet, lojalitet och helighet är det ett misstag att beskriva denna typ av moral som frånvarande. Som alla människor är värdeliberaler sociala varelser och beroende av grupptillhörigheter. Då grupper är grunden för Haidts moralteori kommer dessa även påverka moral och politik. För att exemplifiera med statsvetaren  Don Kinders ord

”“In matters of public opinion, citizens seem to be asking themselves not ‘What’s in it for me?’ but rather ‘What’s in it for my group?’” Political opinions function as “badges of social membership.”…Our politics is groupish, not selfish.”

I citatets grundfråga återfinns på flera sätt Haidts lojalitetsmoral som i detta fall möjligen fungerar bättre för att bevara likriktighet. Med andra ord undvika åsikter som får individen sammankopplad med ”de där”.  En hypotetisk sammankoppling som gör att individen förlorar sin gruppstatus. Något jag skrivit om tidigare.

Grunden för värdeliberalismens moraliska anspråk och meningsskapande arbete är dock strävan efter rättvisa och lidandeminemering (för”lidandegrupper” ibland tribalism eller nationalism).  Utan detta ingen auktoritet eller lojalitet. Kampen för rättvisa och alla människors lika värde kan nästan få sakrala förtecken.  Att kritisera den liberala grunden kan därmed utlösa auktoritetsmoralens ”försvarsmekanism” vilket Haidt beskriver.

”Anyone who blames victims for their own problems or who displays or merely excuses prejudices against sacralized victim groups can expect a vehement tribal response.”

Den europeiska kontexten

Även om Haidts teori bygger på relativt global forskning är utfallet definitivt präglad av sin amerikanska kontext med konservativa mot liberaler.  Begrepp som inte betyder riktigt samma sak på denna sidan Atlanten. Haidts teorier berör emellertid inte i första hand åsikter utan prioriteringar. Ur den synvinkeln är det fullt tillräckligt att högern eller mer korrekt den mindre liberala högern prioriterar de moraliska grunderna på ett mer  ”konservativt” sätt än vänstern. Långt fler än de som identifierar sig med ideologin har också åsikter som i vissa frågor som klassificeras som konservativa.

För den i huvudsak socialistiska vänstern är Haidts matris relativt enkel då skademinimering och rättvisa också driver vänstern på denna sidan om Atlanten. Det är däremot svårare att beskriva högerliberaler.  Även om dessa som vänsterliberaler i grunden prioriterar skademinimering och rättvisa görs detta på ett annorlunda sätt. Istället en rättvis fördelning är proportionaliteten grunden. Detta gör att staten blir ett hot mot skademinimeringen. Då den europeiska högerliberalismen är mångfacetterad genom sin association med ganska spretiga idéer gäller det samma deras väljare. Vi har både liberaler som i moraliskt påminner om vänster samtidigt som en annan grupp liberaler värderar auktoritet, lojalitet och helighet starkare.  Gränsen mellan dessa högerliberala och den mindre liberala högern är flytande då praktiska åsikter måste genomgås. Viktiga vattendelare är däremot nation, migration, feminism och religion.

Sammanfattning. Varför kommer vi inte överens? 

Varför kommer vi inte överens? Haidts svar är att konflikten ytterst är grundlagd i olika moraluppfattningar där en ”smal” värdeliberalism ställs mot en ”bredare” konservatism.   För en värdeliberal är det kontroversiella inte att det finns fler moraliska grunder utan att en konservativ i inte sätter rättvisa och omsorg om lidandegrupper högst, något värdeliberal  auktoritet, lojalitet och helighet ofta utgår ifrån. Konservativ moral blir ur denna synvinkel ett tecken på  bristande förståelse för andra. Ofta genom brännmärkande värdeord som misogyni, homofobi eller rasism. Även om det kan finnas problematik då en konservativ moral kan bli för auktoritär är inställningen alldeles för enkel och polariserande. Alla moralgrunder har ett värde och behövs i ett framgångsrikt samhälle. Utan dessa förstärks oförståelse och polarisering. Att vända detta är svårt då identifikation med eller mot det värdeliberala projektet  skapar mening. Det är dock viktigt att inse att motståndaren ”bryr sig”, men på ett annat sätt.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s